danceandthecity

Strax efter att jag bloggade igår fick jag äntligen ett samtal från Tove som talade om för mig hur jag skulle ta mig till denna Påsklunch. Jag skyndar mig att sätta på mig någonting som jag hoppas är passande klädsel och sen möter jag upp Karin (ännu en dansande svensk på BDC) för att köpa lite påskgodis och en flaska vin till värdinnan Agneta Eckemyr, som vi för övrigt aldrig har träffat. Vi kommer hur som helst fram till ett jättelyxigt lägenhetshus på Central Park West, där vi blir hänvisade till "the penthouse" i lobbyn. Väl uppe möts vi av en underbart plottrig rörig men härlig lägenhet och att Matt och Tova inte har kommit. Efter att ha känt oss helt felplacerade i några minuter träffar vi massa intressanta människor i en blandning av svenskar och amerikaner som är allt från musikalartister, designers, producenter, arkitekter. Åldrarna varierar mellan ca 5 och 65 och en hund springer omkring och äter folks rester på golvet. En traditionell svensk påsklunch är uppdukad, men för att hitta bestick måste man gå in och leta i lådorna i det röriga köket och kanske hitta sig en udda gaffel men med största sannolikhet ingen kniv. All röra komenserades dock av alla otroligt trevliga och intressanta människor, framförallt Agneta själv som gärna visade upp sina nyaste klädkreaktioner i hennes romantiska sovrum. Och utöver detta får man inte glömma den gigantiska terassen och utsikten över Central Park och nästan hela Manhattan. Jag och Karin skrattade när vi gick därifrån och undrade verkligen hur vi hamnat där.

Kvällen spenderades som sagt på föreställning på skolan och därefter en underlig kväll som mestadels bestod av att vänta på subways och leta efter barer. Vi hann ha en del givande samtal på vägen dock och jag lärde mig att det inte kostar mig mer än 15 usd att ta en taxi hem från Union Sq. Inte riktigt värt det igår, men om man delar är det ju helt okej!