danceandthecity

Nu sitter jag här med Lotta alldeles för sent och har inte gått och lagt oss än. För min del är det i och för sig ingen jättepanik med tanke på att jag äntligen är ledig imorgon. Lotta däremot ska jag slänga in på hennes rum på en gång!

Idag var jag på gymmet och köpte gymkort. Jag höll på att avlida efter 20 minuter på crosstrainern, men efter några minuters återhämtning var jag redo att köra ett överkroppspass. Det är nästan töntigt hur lätt det är att göra mig glad ibland. Allt som krävs är lite träning så tycker jag livet är underbart, i alla fall i några timmar efter. Jag har ju haft två veckor med mer eller mindre ofrivillig vila sedan jag slutade programmet på BDC och de senaste dagarna kände jag verkligen hur jag började tycka att livet var skit. Men vipps, lite endorfiner och livet leker igen. Är jag så simpel? Jag tror nästan det. Är jag grinig eller deppig, fråga först om jag har sovit och ätit ordentligt, är det okej så fråga om jag kanske vill ta en vända på gymmet eller bara en power walk (även kallad rasiks). Är jag fortfarande nere så är det dags att gå och köpa ett paket Ben & Jerrys.

På tal om Ben & Jerrys så ligger det ett paket i vår frys som inte är mitt och jag får inte äta det. Jag har verkligen ingen aning om hur jag ska lyckas med detta eftersom mitt sockerberoende just nu verkligen är sjukligt. Min plan är nedtrappning under denna vecka (måste tömma lägenheten på allt gott) och sen nästa vecka är det socker-stopp! Just nu känns det ganska omöjligt, men jag måste, för detta börjar bli riktigt illa.